Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
penning, hvarmed de ännu någon dag kunde
uppehålla det kära lifvet. Men ockraren vände deras
gods i guld, och när qväll kom och nar dag
randades, räknade han med hungrig förtjusning de
städse växande skatterna .... Från honom vek
blicken hän mot en rik lätting, som dödade tiden
på annat vis. Lönnmördare var han; ty oskuldens
heliga lif dödade han öfverlagdt och utan tvekan.
Och dessa sina nidingsverk kallade han triumfer;
men huru han än frossade af vällustens bägare, så
var dock hans sjal all tj em t lika tom, — en
förtorkad öken, den der behöfde en hel syndaflod att
svalka sig med. Bort! —
I palatset, i palatset — der finner jag ädelhet
>ch renhet, kraft och storhet? — Och mitt öga
rände sig mot tronen, der herrskaren framstod,
mäk-:ig och glänsande, höjd Öfver folket, sirad och prydd
ned kronan och spiran. Och folkets klagan nådde
nonarkens öra; den talade om sanning och
men-Liskorätt» Då bugade sig den mäktige för folket,
ch hans läppar smålogo och hans ögon uttryckte
aildhetens språk, ja! han blottade tillochmed sitt
ufvnd för menige man, och med ena handen på
jertat svor han dem nu en helig ed, att sanning
Axelson, Dikter. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
