Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fredens finansiella problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
när förfallodagarna kommo, kunde mäklarfirmorna icke
leverera utan måste betala köparna skillnaden mellan
försäljnings- och köpkursen kontant. På det viset lär vår
spekulant ha på få dagar förtjänat någon million dollar.
Allt detta hade emellertid varit en privat kupp; de stora
bankerna motarbetade på allt sätt sådana manipulationer.
Men jag har ännu icke talat något om Sverige, och
ehuru jag kommer att behandla de svenska intressena i
den mån de framträda i direkt sammanhang med min resa,
vill jag dock redan här nämna, att Sverige inom
New-Yorkfinansen åtnjöt det allra högsta anseende för soliditet,
och sund ekonomi. Man fick också höra uttryck av den
största beundran för det svenska bankväsendet och dess
organisation.
Jag -förde flera gånger samtalet in på det framtida
handelsutbytet med Ryssland och framhöll, att Sverige därvid
borde kunna tjäna som en lämplig mellanhand för
främjande av de amerikanska intressena. Jag yttrade mig til!
att börja med rätt försiktigt, då jag förmodade, att
amerikanerna skulle anse att de där liksom eljest kunde reda
sig själva eller med andra ord varken behövde vår eller
någon annans hjälp.
Jag hade också hört talas om, att amerikanska
industriidkare redan skulle ha ingått stora leveransavtal med halv
officiella agenter från sovjetrepubliken, som vistades i
Amerika. Ett sådant fall anfördes ganska allmänt, nämligen
att Baldwins lokomotivverkstäder i Filadelfia skulle ha
uppgjort ett stort leveranskontrakt rörande lokomotiv, som
skulle inskeppas till Reval och där betalas i guld.
Då jag vid ett tillfälle berättade detta för en framstående
bankman, opponerade sig denne och påstod att Baldwin
refuserat beställningen. Han medgav att industriidkare och
affärsmän i Amerika nog torde ha den uppfattningen, att
de kunde göra stora affärer direkt på Ryssland; han hade
också hört sådana uttalanden, men förklarade, att de per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>