Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Det nya Skandinavien»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från denna tid växte befolkningen med en hastighet,
som äfven i Amerika, der folkökningen går med iltågsfart,
synes nästan sagolik. Vid nästa folkräkning (1860) hade
nämligen staten 172,000 invånare; ännu tio år och
antalet uppgick till 440,000. Tio år till — och vid sista
allmänna folkräkningen öfversteg invånarantalet 780,000.
Ett par stora städer — S:t Paul och Minneapolis med
tillsamman omkring 120,000 invånare — en hel skara
af småstäder fulla af sjelfförtroende och framtidshopp, ett
vidsträckt jernvägsnät, storartade handelshus, mångfaldiga
industrier, goda skolor, åtta dagliga och öfver
hundrafemton veckotidningar, samt, framför allt, öfver sjuttiofem
tusen farmer med bortåt fem millioner acres[1] odlad jord
och en afkastning bland annat af 50 millioner bushels[2]
hvete äro ytterligare vitnen som tala ett oförtydbart språk.
Den sista siffran, liksom ock den omständigheten, att
staten har flere hundra qvarnar, af hvilka två anses vara
de största i verlden, gifver i viss mån nyckeln till den
oerhörda utvecklingens innersta hemlighet: Minnesota gör
verkligen rätt för namnet »det gyllene hvetets land». Att
flere andra orsaker också medverkat, ligger i sakens natur.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
