- Project Runeberg -  Amerikanska studier / I. Våra landsmän i Amerika /
149

(1883) [MARC] Author: Ernst Beckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. »Om hvartannat»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

känsla, som i Europa råder mellan arbetaren oeh
arbets-gifvaren: alla äro medborgare bland medborgare — intet
vidare.

En viss säkerhet i sättet och en större omvårdnad om
den yttre personligheten är följden af denna likställighet.
Det lins inga säregna herrskapskläder, vare sig hos man
eller qvinna. Qvinnorna gå emellertid väl långt i sin ifver
att pressa in breda svenska bondjäntor i smärta
amerikanska damtoaletter. Deremot är det med oblandadt nöje
man ser arbetaren på hvilodagen — stundom ock på
veckodagen efter arbetstidens slut — taga på sig rent
linne och snygga gångkläder. Så är han också till silt
yttre »gentleman», vare sig han styr sina steg till kyrkan
eller han går ut att med familjen göra sin aftonpromenad
eller kanske, om han är ungkarl, besöker någon af de
många svenska föreningarna till sällskapligt umgänge —
Svea, Nordstjernan, Valkyrian, B’reja, Skandia, Norden,
Svithiod, Valhalla, Svenska förbundet, Svenska societeten
och hvad de alla heta.

Och är det icke ganska förlåtligt, om det ock är
barnsligt, att han känner en viss glädje öfver alt få kallas
»mister» af hvarje främling och att sjelf med ridderlig
artighet genom den engelska fru- och frökentiteln, »mrs»
och »miss», glädja det svagare kärilet — detta lika mycket
om samtalet föres på svenska eller engelska. Talar han
det förra språket med en individ af det manliga slägtet,
är han deremot mindre höflig. Mycket ofta proponerar
han alldeles oombedd »du» med hvem som helst.

Hur det är, man må tycka än så bra om jemlikhet,
så förefaller det en smula egendomligt att »duas» af en
dryg bondpojke, n. b. när man sjelf kallar honom »herre».
Men så är det: sjelfva Mirabeau kände sig oangenämt be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amstudier/1/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free