Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Emigrationens utveckling. — Nationalförlusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Greklands söner i följd af politiska livälfningar
eller bristande utrymme funno det trångt i hemmet,
lockades de lätt af utvandrareagenter med svärd vid sidan och
med vajande fjäderbuske på »nickande hjelmar», — och
så styrde de äfventyrslystne öfver vattnet till Asiens kust.
Här grundade de nybyggen, hvilka ofta blott genom det
gemensamma språket, den förfinade bildningen och det
politiska förbundet voro fästa vid moderlandet.
Romas rofgiriga örn plägade, sä snart vingarna vunnit
styrka, slå ned hvarhelst något stod att vinna; för honom,
besjälad af cenfralisationen och maktbegäret, blefvo
kolonierna endast ett slags utgårdar, skötta eller snarare
utsugna af romerska medborgare, »c-ives romani». (Ch. Calvo.
Etude sur 1’émigration. Paris 1875).
Vikingatågens och folkvandringarnas våldsamt svallande
vågor voro koloniseringens vrångbilder i ett upprördt
tide-hvarf. Det förefaller betraktaren, som om deras skaror
leddes endast af dunkla drifter. De tyckas brusa framåt
utan medveten plan och stanna i sin framfärd hvarhelst
slumpen gör att de tröttna på del blodiga lösdrifveriet.
Dock — här är naturligtvis icke meningen att ens i
den allra magraste konturteckning följa den art af
utvandring, som kallas kolonisering. Först i det ögonblick, då
Columbus, iförd festdrägt, med knäfall, bön och jordens
kyssande tog »Frälsarens ö», San Salvadore, i besittning
för den castilianska kronan, först då är det i sjelfva verket
som rörelsen närmar sig området för vår skildring. Ty
från detta ögonblick ledas så småningom strömmar af folk
öfver till Amerika.
Den första inflyttningen till Nya verlden skedde också
genom kolonisering. Den erinrade följaktligen i mycket
om äldre tiders befolkande af nya trakter. Det var alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>