- Project Runeberg -  Amerikanska studier / II. Pressen i Förenta Staterna /
46

(1883) [MARC] Author: Ernst Beckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Den stora nyhetsjagten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för Oregon, hade nyligen aflidit. En sorgefest. firades öfver
honom i Hvita huset i Washington. Alt hvad de politiska
kretsarne egde framstående var församladt kring hans
minne. Högtidstalet skulle hållas af en för sin vältalighet
vida fräjdad prestman.

Till följd af någon försummelse hade representanten
för The Herald icke skaffat sig inträdeskort. Han anlände
något sent och begärde att bli insläppt. Det vägrades.
För-gäfves sade han hvem han var. Förgäfves bad han,
för-gäfves hotade han. Vakten hade stränga order och var
obeveklig.

Brinnande af harm bet pressens son samman sina
tänder. Skulle The Tribune i morgon triumfera? Nej,
hellre vågar jag mitt unga lif, tänkte han vid sig sjelf.

Hans beslut var snart fattadt. Vig som en katt [-klättrade-] {+klätt-
rade+} han upp på taket och ned genom skorstenen. Han

gled ned i den stora öppna spiseln i samma ögonblick

som presten läste en bön. Alla de närvarande stodo med
skylda ansigten eller slutna ögon. Den hundraögda Famas
företagsamme gunstling kröp, sotig som han var, helt
för-sigtigt fram och såg sig omkring. Han befann sig just
bakom talaren. Han varsnade i dennes hatt en
pappersrulle. Den djerfve skorstensfejarens själ brann af
vikingalynne. Han tvekade ett ögonblick. Men derpå grep han
papperet och ilade obemärkt ut genom en sidodörr.

Bönen var slut. Predikan skulle börja. Men —
hatten var tom! Med häpnad vände talaren honom upp
och ned och skakade honom. Förgäfves. Manuskriptet
var genom elaka andars trolleri ohjelpligt försvunnet. Här
var intet annat att göra än att hålla god min i elakt spel.
Men det berättas, att den lysande församlingen, van att
fägnas med glänsande vältalighet, öfverraskades -—
förmodligen icke utan en viss sjelfbelåten förnöjelse — af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amstudier/2/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free