Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ur pressens historia: den oberoende pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna sed att redogöra för en eller flere af
söndagens predikningar är nu ett af de betecknande dragen
inom Amerikas press, och intet kan mera påtagligt
öfver-tyga främlingen om religionens yttre makt inom Förenta
staterna, om den amerikanske predikantens oerhörda
inflytande, om det erkännande, allmänna meningen skänker
honom, samt om nyttan af undervisningen från predikstolen.
Betydelsen af denna anordning såsom ett nationelt
religiöst bildningsmedel har äfven vunnit erkännande på
denna sidan oceanen; i sjelfva det konservativa England
har Saturday Review anbefalt denna sed åt Storbritanniens
tidningspress . . .
Ännu en af Herald införd beståndsdel af texten har
öfvergått till bela pressens gemensamma egendom.
Numera finner man i flere af de stora bladen en
kort öfversigt, ett slags kondenserad upplaga af alla
dagens nyheter. Den stammar från The Herald. Den
infördes först i dess veckoupplaga, hvilken då sjelf var en
ny inrättning. Nu för tiden åter är det så vanligt att de
dagliga bladen utgifva veckoupplagor, att det knapt finnes
något som saknar en sådan; dertill utgifver nu ungefär
en sjundedel af de dagliga tidningarna hvarannan- eller
hvar tredje-dags upplagor.
-<31?-
Men sitt allra största skarpsinne uppbjöd mr Bennett
för att trygga sin tidnings ekonomiska ställning. Detta
så väl ur affärssynpunkt som för det moraliska och
politiska oberoendets skull. Hans klara blick insåg att detta
mål kunde vinnas endast genom förbättrade anordningar
i fråga om ekonomien och genom oöfverträffad rikedom
på snabba och tillförlitliga nyheter. Det senare skulle
otvifvelaktigt i hög grad vidga läsekretsen. Och liksom
É. de Girardin insåg Bennett att det blad som hade största
läsekretsen otvifvelaktigt skulle vinna de flesta annonserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
