Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Råda socken. Stjernsfors. Uddeholm. Vägen till Bergsång. Ekshärad. Fynd och sägner der. Löfstrand. Halgå. Folket och dess språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställe ”Slottet i Elfdalen”, och, ehuru detta just icke vill
så mycket säga, så kan det ej nekas, att hufvudbyggnaden
der är rätt ansenlig. Hvad som emellertid genast väcker
främlingens förvåning, är, att Elfdalsslottet, när man från
stora alléen närmar sig det, ligger liksom undangömdt på
ena sidan af gården — precis i samma riktning som en
vanlig flygelbyggnad. Här, likasom öfverallt i dessa bygder,
finner man ett gästfritt bemötande, men för resten ett
kontorslif — något i Göteborgs-maneret.
Uddeholmska bolaget, huru aktningsbjudande det än
i vissa fall må vara, torde dock, på det hela taget, mer
böra fruktas än älskas. Det är ett litet Ryssland inom
Sveriges område — icke som om man der skulle nyttja
knutpiskan mot sina underhafvande, utan emedan det verkligen
har den ryska tendensen, att allt mer och mer gripa ikring
sig. Bolaget eger sålunda redan att disponera öfver en ej
obetydlig del af norra Wermland, och den resande, som
ifrån Filipstad tar vägen uppåt öfra Elfdalen, skall mellan
Nordmarks och Dalby kyrkor, eller i 6 olika socknar, tidt
och ofta, om icke just trampa Uddeholms mark, åtminstone
se dess skogar i närheten.
Slottet i Elfdalen öfvergafs snart och vandraren
skyndade att uppnå Klarelfvens strand. Trakten ditåt är, att
börja med, högst intagande; ty man har här den vackra
Rådasjön, vid hvars strand det stolta Uddeholm reser sig,
der Wærns förtjusande Risberg är beläget och der man å
motsatta sidan af viken ser det inbjudande Risäter samt
Råda kyrka och prestgård. Och ramen till denna tafla äro de
mörka skogstrakterna och de ljusblå bergen. Medan nejden
hade denna karakter, gick resenären gladt framåt; — men
ack, huru länge var Adam i paradis? — Det intagande
landskapet förbyttes inom kort i en den gemenaste
buskbygd — en trakt, der man ej gick, utan vadade i sand och
der det enda märkliga föremål invid vägen var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
