- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
32

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Råda socken. Stjernsfors. Uddeholm. Vägen till Bergsång. Ekshärad. Fynd och sägner der. Löfstrand. Halgå. Folket och dess språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svåra sträng herre, en kapten v. Kothen, hvilken vid
minsta förseelse af bönder eller underhafvande genast på de
grundligaste brukade genomprygla de felande. Den som
sedermera från hvad håll som helst fått ryggen riktigt full
med stryk, sades då ha fått ett ”Kotha-bad.”

För öfrigt yttrade allmogen slutligen i anledning af
denna v. Kothens stränghet: ”Vi lär allt ändå vara bra elaka
här i Ekshärad; och derför har väl kungen skickat v.
Kothen hit att straffa oss.”

Troligen har Ekshärad ännu flera egendomligheter; men
huru kunna uppfatta alla sådane vid ett blott flyktigt besök
i orten. Vandraren drog alltför snart vidare — ännu
fortfarande mot norr och till trakter, om hvilka den fryntlige
värden på Löfstrand med största förtjusning talat. Nämnde
gästvänlige, genomsvenske man, följde mig en solhet
sommardag ett långt stycke till vägs. Med stor afsaknad
skildes jag från honom.

Kort derpå kom jag, öfver stora, flacka fält, till en grå
by, som bar namnet Fastnäs. På de magra gräsvallarne
sprungo der flockar af barn hit och dit, alla i sin lättaste,
hvita drägt. De flydde oförtöfvadt vid min ankomst. Så
uppnådde jag Klarans strand; och medan jag der vid
färjstaden afvaktade ekstockens eller ”prommens” ankomst, slog jag
mig ned under en yfvig hängbjörk — det enda träd, der i
närheten fanns. Äfven här lekte barn å sanden, och bland
dessa en i alldeles samma kostym som fordom paradisets
invånare. Denne unge vilde, som af solhettan blifvit från
topp till tå alldeles rödstekt, följde med på farkosten, när
denna ändtligen anlände. En väderbiten qvinsperson förde
der årorna. Så lemnades Ekshärad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 22:08:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwermland/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free