Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att få köpa mat, blef jag för första och äfven sista gången
i hela Finnbyggden mottagen med oginhet. Matmodren stod
sjelf vid min ankomst på gården i något hushållsbestyr, och
då jag för henne framställde mitt ärende, började hon, i
stället för svar härtill, ifrigt tillspörja mig, hvarifrån jag
kom och hvarföre jag gick den här vägen fram. Att jag
reste, för att bese trakterna, kunde hon omöjligt få i sitt
hufvud; utan det måste nödvändigt vara något särskildt af
helt annan beskaffenhet, som föranledt mitt besök i orten.
Då jag frågade gumman huruvida jag inte i alla fall kunde
få köpa mig en bit mat, svarade hon, att det ej fanns någon
sådan; och då jag ändå gjorde ytterligare försök att beveka
henne, utbrast hon helt tvärt: ”Nej, åt er finns det ingen
mat!” — Hungrig, som jag kommit, måste jag alltså
aflägsna mig från Midskogen.
På den väg, jag nu gick, påsserades Södra Finnskoga
kapell, straxt vester om Djekneliden. Detta var ett rätt
skröpligt tempel — åtminstone af ett tråkigt utseende, platt
och utan torn. Kyrkogården skulle kunna förliknas vid en
afrättsplats, och grafvarne med sin nakna sandbetäckning vid
stora mullvadshögar. Närmaste omgifningen är en brun
ljunghed, som i öster sträcker sig ända fram till prestgården.
Djekneliden ligger alltså visserligen i en ödslig och torftig
natur; men under en klar sommardag kan man äfven här
se ett skönt. Eller hvad skola vi säga om alla dessa
bergsbygder, som i skiftande konturer draga sin mur kringom
dalen — det skarpt markerade Midskogsberget, eller det i
öster täckt framstående Borangsberget?— Ställets pastor
tyckte sjelf att här var ”vildskönt”. Likväl tror jag förvisst,
att han ej ogerna skulle ha utbytt denna vildsköna
vistelseort mot någon annan söderut. Och hvem undrar på det?
— hvem känner sig icke hågad att i en bygd som denna
mer än en gång utropa: ”hu, det är så mörkt långt, långt,
bort i skogen!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>