Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
da exempel fann propositionen på använd i stallet för i,
hör man dagligen äfven andra sådane partiklar användas
tvertemot vårt allmänna språkbruk. Finnen begagnar
sålunda på, till, i och dylika, hur det för tillfället faller sig.
”Jä’ ska’ kå i perke,” eller ”Jä’ ska’ kå i Gari,” hör man
ofta i stället för: ”jag skall gå till berget” eller ”jag skall
gå till Karin.”
Lika ovårdadt som språket är ock detta folks drägt och
hela figur. En gammal veritabel Finne har ett gulgrått,
kantigt ansigte, och under den platta mössan (alldeles i
samma form som den i moderlandet brukade Pitnilka’n) fladdrar
ett tofvigt hår ohyfsadt öfver skuldrorna. Det mest
utmärkande i hans drägt är den grå, långskörtade fracken och
näfverskorna. Qvinnorna kläda sig merendels efter norska
modet.
Om någon lefver ”under sotad ås”, så är det
visserligen Finnen; inträda vi hemligen i hans pörte eller rökstuga,
så se vi der hela taket och öfra delen af väggarne alldeles
kolsvarta. Ty från eldstaden (ugnen), hvilken alltid är
belägen straxt höger om dörren, måste röken leta sig väg till
takets midt, der den ändtligen utsläppas genom ”rökpipan”
(lakeinen) en fyrkantig, med ett glest galler betäckt
öppning. I den rymliga stugan inströmmar dagsljuset vanligen
helt sparsamt genom ett par simpla gluggar, hvilka ej
kunna tillslutas, utan att fullt mörker inträder i rummet. De
stängas nemligen blott med brädlappar, och det är först på
sednare tider man här och der skaffat sig fönsterglas.
De förmögnare bönderna hafva förutom rökstugan äfven
en så kallad ”Svensk-stuga”, till begagnande under
helg- och högtidsdagar. Derinne är vanligen rätt ljust och
trefligt, och har man några lyxartiklar, så förekomma de gerna
här. Sjelfva Jönköpings målare-skola får ofta skatta till
Finnens svenskstuga.
Finnen trifves visserligen bäst i sitt rökiga pörte; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
