Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullvuxna Christusbild, som å altarskåpet i Dalby kyrka är
synlig.
Efter att i flera timmar hafva betraktat här beskrifne
målningar och bilder, skiljdes jag utan synnerlig afsaknad
från min kyrkvärd, hvilken till alla de förfrågningar, jag
under vår sammanvaro gjort, ej mäktat bestå ett enda fullt
redigt svar.
Från Gräsmarks kyrka gick färden mot nordvest genom
en lätt bebyggd trakt, der jag likväl till slut var på väg
att bli utan nattqvarter. Måste derföre omsider taga min
tillflykt till Kymsbergs bruk, der jag blef vänligt emottagen.
Kymsberg har ett skönt läge på en bergsluttning, hvilken
temligen brant sänker sig mot den herrliga Kymenssjön, ett
vatten, hvars namn antyder, att man der åter befinner sig
i Finnarnes grannskap. Rundtom stränderna varsna vi
äfven deras rökstugor — som vanligt på högsta bergspetsarne.
I tidigaste morgonstund begaf sig vandraren på besök
i de trakter, hvilka norr om nyssnämnde sjö sträcka sig
mot Jösse härad. Långnäs hette det första finnhemman,
som der anträffades — ett ställe, beläget på en i Kymen
utskjutande bergsudde. I en af härvarande bostäder
samspråkades länge med en äldre qvinsperson, som var svårt
lidande af någon ögonsjukdom. Hon hade för den fåfängt användt
alla möjliga medel — till och med en klok gummas råd.
En sådan sibylla fanns, eller hade nyss funnits, i det
närbelägna Honkamak. Annika var dennas namn, och om
henne hade Långnäsqvinnan åtskilligt att orda; bland annat
hette det, att den kloka var ”styf att drömma”. När någon
sjuk kom att rådfråga henne, mottog hon alltid af denne
någon klädespersedel, den hon för natten lade under sitt
hufvud. Följande morgon blef patienten underrättad om,
huru hon fått ”farligheta”. Annika var också en gång i
Långnäs, för den ögonsjukas räkning. Hon sof då på dennas
hufvudkläde. Om morgonen sade hon sig ej ha drömt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
