- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
128

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. I Gräsmark, Gunnarskog och Eda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Från detta Anneborg gick jag på en brant backväg
uppåt socknens södra finnskog, (den norra blef, som man
behagade påminna sig, redan på vägen till Bogen
genomvandrad). Hunnen de högre trakterna kom jag i ödslig skog,
uppom hvilken dock ansenliga berg vanligen å alla sidor
höjde sig. Kala hällar med några spridda furor på, ofta
karakteriserande denna bergsbygd.

Efter en god timmas vandring såg jag ändtligen nedom
mig ett långt och smalt vatten; det var Kymensjöns
sydligaste vik. En bostad låg der i närheten; jag tror att den
heter Sundänden. Hvad jag med visshet vet är, att jag gick
in på det lilla stället, och detta hufvudsakligen af det skäl,
att ett par starka regnskurar nyss gjort mig i det närmaste
genomvåt, ock att jag, kommen närmare stugan, såg en eld
flamma derinne. En vandrare, som i våtväder går utan
både ytterplagg och paraply, tackar sin Gud för hvarje vänlig
eldbrasa. Det är icke alltid en sådan bestås, ofta får
vinden blåsa regnet ur kläderna, derest icke dessa i hast
kunna bli soltorkade.

I Sundänden träffades blott en gumma hemma, men
denna var just rätt person att komma i samspråk med.

Jag visade henne en liten stenyxa, under förfrågan,
om bon här i trakten sett någon sådan. Hon berättade då,
att det i Jättekärn funnits just en dylik "åsnevigge”,
hvilken der varit hängande i ett spjellsnöre. ”De ska’ vare
nätte[1] å’ ha, di der åsneviggera”, tillade hon dervid.

— Hvad menar ni med del?

— ”Jo, dä ska’ vaer så’n drygsel, der de kan
trä i huse!


— Jag förstår inte alls hvad ni menar?

— ”Jo, om en kan få tre åsneviggar i huse, så ska’
dä’ falla så stor rikedom in; å så bruker di dåm för ”Kalla
— dä’ ska’ di vaer’så bra för.”


[1] Bra, lyckosam, förmånlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 19 22:08:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwermland/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free