Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika kon. Gossarne bära sälunda blä kolt och en
två-färgad hätta, i hvilken antingen det mellersta stycket
är rödt och sidostyckena blå, eller tvertom, hvaremot
»lisskullorna» hafva gul kolt och brokig hätta. Är
utstyrseln fullständig, bära gossarne äfven »skimp», hvilken,
som ett vanligt förskiun, är fästad vid både lif och
axlar, då flickornas skimmejda i stället är ett vanligt,
helt smalt skinnförkläde.
Det är i alla andra delar af Dalorten, der de
gamla sockendrägterna blifvjt bibehållna, en allmänt
vedertagen sed, att hvar, och en af allmogens klass, som
ej kläder sig efter ortens bruk, får, (allt efter olika
kön,) uppbära namnet »slimsø eller »slimsa». Floda har
dock for sådane personer alldeles egna namn; ty den
karl, som här ej bär den vanliga sockendrägten, kallas
»en blä» eller »en blå en», och en ej Floda-klädd
qvins-person får heta »randila» — benämningar, hvilka här
ej klinga bättre än ‘ordet »barbaros» i Grekernas öron.
Vi hafva i det föregående tagit i betraktande
den drägt, hvari Floda-folket kläder sin yttre
menni-ska, och komma nu till deras tankars omklädnad —
till språket.
Om Vesterdalsmålet i allmänhet har i en särskild
bilaga blifvit utförligare afhandladt, och må derlore här
blott anföras det, hvarigenom Flodaspråket kan anses
skilja sig från det öfriga Vesterdalsmålet. Förnämsta
olikheten tyckes ligga i sjelfva ordens betoning, sålunda,
att Flodaboens tal låter, som man säger, mer godt än
det, man i de öfra socknarne hör. Endast Järnamålet
torde häri kunna jemföras med Flodafolkets; men
mellan dessa båda tungor förefinnes ändock en annsu
framstående olikhet, den nemligen, att den sistnämnda
rörer sig mindre hastigt. Att Fioda äfven har sina egna
ord, ej bruklige i någon annan Vesterdals-ort, synes af
den ordlista, som i bilagan blifvit meddelad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
