Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämda kullor och svängde om med. Men ingen sågs
härvid tränga sig framom den andre.
Sedan alla karlarne sålunda dansat till slut, intogo
kullorna deras plats, då kavaljererna fingo stå och vänta
till dess de af sina flickor fordes i dansen. Härefter
förekommo hambopolska och hoppvals — den sednare
ett slags tvåstegsvals, den man äfven kallade
»Hafre-valsen».
Bland de promenader jag under de påföljande
da-garne gjorde inom Järna, var en uppåt Sälbergets
fäbodar ej bland de minst interessanta. Dit gick jag för
att bese det s. k. öppenberget — en bergshåla, hvilken,
enligt allmänt gängse sägen, fordom skulle ha varit en
»trollkyrka» eller åtminstone ett tillhåll för hedningar.
I sällskap med en beskedlig karl begaf jag mig då först
till Norsby, öster om kyrkan, derifrån vi gingo ännu en
dryg half mil genom en föga kuperad skogsmark och så,
efter en knapp mils vandring, uppnådde Sälbergets
fa-bodvall. Längre hittade min följeslagare ej med
säkerhet vägen, och vi gingo derföre en god stund på måfå
omkring i den angränsande skogen. Och bäst det nu
var, sågo vi mellan de glesa träden ett helt obetydligt
enstaka berg, knappt 50 alnar långt och 10 alnar högt,
och på midten af den branta klippvägg, som detta vände
mot oss, öppnade sig en nästan rektangelformig bergport
af cirka 4 alnars höjd och 2 ’/* alnars bredd. Det var
just det s. k. »Trollhålet». Yi gingo ditin och funno en
grotta af vid pass 10 stegs längd, hvars största bredd
kunde vara 3 alnar, medan höjden alltjemt var närmare
fyra. Taket bestod här af temligen släta hällar, hvilka
hvilade på ett fast underlag af klippor; väggarne voro
temligen jemna och mycket fuktiga; men innerst låg en
stor kullfallen häll — af allmogen kallad »dörren»;
emedan bergshålan på andra sidan om denna hade en
fortsättning. För att kunna undersöka denna inre del, om
hvilken de vidunderligaste berättelser voro gängse, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
