- Project Runeberg -  Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar därstedes tecknade /
156

(1855) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flera trakter utom Dalarne, oftast till ö, t. ex. köm, gösse,
böck.

V uttalas nSgon gäng som o, t ex. vohli? (**» JjgJ) i
somliga ord som o, k ex. bö’, a/ö’ (*= bud, slug.)

U ofta som u t. ex. gubben, der det ljuder som i
tuben. Det förvandlas ock i mänga ord till ö, t. ex. mönn,
skölC (= mun, skulle.) »

Y ljuder (i norra trakterna) stundom som i, t. ex. bi,
bijd (*=» by, bygd.)

Ä ljuder ofta som ä, t. ex, bjärd, tlhjäld, gräs, ändå,
för bära, stjäla, gräs* ändä; — stundom förbytes det i 6, t. ex.
fjör för fjär (= fjäder), tjöf, tjörkall, för tjära, tjärudal.
Här, likasom vid c, skjules äfven ibland j framför, k ex.
jäta eller jälto (= äta.)

ö ljuder stundom som yt t. ex. yfdel, för öfverdel,
ymhlin för ömklin (-ig.) Oftare förbytes det (i norra
trakterna) till ä, t. ex. brä\ gräl, hässt, såma, för bröd, gröt,
höst, sömma, stundom till äj, t. ex. äjma (= ömma, verb),
ghläjma (= glömma), nägon gäng äfven till öj, k ex. söj
(= so 1. får.)

II.

Konsonanternas uttal.

Cke ljuder s. stje, t. ex. slyltje, mytlje, blänljför
stycke, mycket, blänker.

G efler konsonant, i slutet af ett ord, uttalas härdt,
k ex. varg, berg, der g ljuder alldeles som i dag eller deg.
Slut-g efter en vokal blir deremot mjukt, k ex. dej (=
deg.)

H i pronomen pers, han, hon höres i allmänhet ej, utan
säges här blott 9an och 9o. Likaledes i verbet hafva k ex.
»Je9 9al vir* börrta» (= Jag har varit borta.)

L uttalas blott i ett ord, och detta endast i Floda, som
kn, nemligen i kniljur (= liljor.)

N i bestämda formen arna (= arnen försvinner, k ex.
bar9a, qvar*a, för barnen, qvarnen.

Ng mellan två vokaler ljuder som nj, t, ex. tvunjen,
sänja, för tvungen, sängen.

R uttalas ofta med ett skarpt dubbelljud, särdeles när
det förekommer i pluralens bestämda form i stället för
ändeisen ma, t. ex. hästarr9, byarrför hästarna, byarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amwesterda/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free