Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det anarkistiska frihetsbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våld, makt och straff utan genom fri
överenskommelse.
Överhuvudtaget kan sägas att anarkismen
baserar sin frihet på moraliska principer, såsom
»sanning» och »rättfärdighet», icke på den nutida
dubbelmoralen av sedelag och rättslag, vilket icke
nödvändigt innebär ens för Proudhon enbart »en etisk
deklaration» utan lika ofta en »social kritisk
kunskap» om ett samhällsfördrag som t. ex. i stället
för ekonomisk olikhet satt likhet i betydelsen av
envars välstånd. Reglerna som uppställas för
samhällets bestånd äro med andra ord framsprungna
ur samhällets egen natur som sådant och av
vetenskapen grundade (M. Adler).*)
När hos vissa anarkistiska teoretiker de rent
egoistiska grundsatserna betonas som frihetstendenser, så
ligger därbakom icke dess mindre ett underlag av
uttalade eller icke direkt uttalade satser av etisk
eller, säga vi hellre, solidarisk innebörd, såsom t. ex.
den enskildes väl är även det allmännas eller
samhällets väl och tvärtom, icke endast för vissa klasser
och intressen utan för alla, oavsett klass eller
intresse.
Anarkisten bygger eller förlitar sig på
människans moraliska handlingar i det godas tjänst under
goda ekonomiska förhållanden. Men icke på
hennes vilddjursnatur, som skulle göra »staten» enligt
*) Jfr danske förf. Severin Christensens Social etik (på svenska 1913)
det för vårt ämne så upplysande kapitlet ”Naturlig rätt och juridisk rätt”,
s. 147 ff., frånsett forf.:s mening om staten som ”en organisk bildning”.
Vad annars förf. säger om ”rättsstaten” som ett slags motsats till
”vålds-staten’ torde icke godtas av en anarkist, då anarkismen utdömer varje slags
auktoritet (överhet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
