Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anarkismens arbets- respektive egendomsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreslagna »bytesbanker», det är vad gemenligen
förstås med hans mutualism.
Efter det kommunistiska systemet försvinner
däremot all lön. Arbetaren-konsumenten tar de föremål
varav han är i behov utan att betala dem; och
måttstocken för hans konsumtion är hans »behov»,
icke hans arbetsinsats såsom i de kollektivistiska
och individualistiska systemen.
Men alla de tre systemen stå på det fria arbetets
grund, sålunda utan en människornas exploatering
genom människor, i det kunna alla anarkister alltså
vara fullt ense.
Anm. Enligt Hamon utgjorde (1905) individualanarkisterna,
representerade i dag av B. Tucker, Mackay, förf. av det även till svenskan översatta
arbetet ”Anarkisterna”, och Gustav Landauer, ett fåtal i Nordamerika och
England; i Frankrike och Tyskland var deras antal blott några tiotal; i
Italien, Spanien och Sydamerika är deras antal högst ringa. —
Kommunistanarkismen har sina anhängare i Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och,
tillägga vi, Sverge; mindre talrika i England, Holland, Belgien, Spanien,
Nordamerika. — Kollektivanarkismen är i synnerhet representerad i Spanien
och Sydamerika; ett fåtal finns i Tyskland och Italien. —
Mutualist-anarkismen eger icke mer några representanter vare sig i Europa eller i
Nordamerika. Häremot kan erinras att Souchy uppger i sin biografi över
Landauer honom såsom förespråkare för en “bytesbank”, som för övrigt ingår
som programpunkt i Landauers grundstadgar for “Socialistiska förbund“ (se
anf. arb. s. 110).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
