Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grande Encyclopédie, vilken egnar Rétif (skrives även Réstif)
fyra tättryckta spalter, ha öst ”med fulla händer” ur hans skrifter.
Rétif de la Bretonne (taget efter namnet på faderns lantgård
Bretonne) var en ytterst mångsidig och produktiv förf. Antalet
av hans böcker (volymer) uppgår till ett par hundra, mäst romaner
och teaterpjäser.
Inom ifrågavarande grupp av litteratur kan gott räknas även
vår utomordentligt snillrike landsman Thomas Thorilds utkast till
en ”Världens republik”. Thorild förkastar Rousseaus
folksuveränitet, majoritetsväldet och parlamentarismen. Riksdagen är i hans
ögon ”en skockning av människor av föga förstånd och än mindre
ära”. Frihet existerar ej häller i en stat. Att underordna sig ett
samhälls- (stats-) maskineri är att avsäga sig friheten. Ett
segrande parti (majoritet) är oftast ”det som jorden har mest skändligt”.
En enda som röstar nej kan ha bättre förstånd än alla de som rösta
ja. Han anser liksom senare Proudhon ”vetenskapernas akademi”
som den rätta regeringsmakten. Det är vetenskaperna som skola
regera. Och finns hos honom därjämte ett nietzscheanskt drag,
beroende på Thorilds dyrkan av geniet (”det allmänna, stora
förståndet”) och hjälten (”mänsklighetens väpnade makt”). Hans
12-tnans nämnd, grundad på fria val, har starkt släkttycke med
kretsens tolvmannanämnd hos Quiding. Den ersätter både kungar och
ministrar. Till åstadkommande av samhällslugn och förebyggande
av såväl alla brott som alla revolutioner fordras dessutom en
rättvisare egendomsfördelning. Det är rikedom och fattigdom som
vålla alla brott och alla tyranner. Temat behandlas i Thorilds
skrift ”Rätt eller alla samhällens eviga lag” (1794—95).
En apostel för det fria äktenskapet ega vi i C. J. L(ove)
Alm-quist, vars nitiska lärjunge Ellen Key var. Hon gör hans ord till
sina, såsom när hon säger: de som älska varandra äro makar;
kärleken är sedlig även utan lagligt äktenskap, betecknat som
en oskriven lag, men det s. k. lagliga äktenskapet är osedligt utan
kärlek. — Knut Wicksell omsatte i praxis idén om det fria
äktenskapet. Se hans äktenskapskontrakt, intaget i hans skrift Om
äktenskapet. Dess forntid och framtid, 1890. Vill man f. ö. läsa
en den fria kärlekens apologet, bör man läsa Per Hallströms lustspel
Erotikon, 1908, förhärligat eller åtminstone utan ogillande
refererat av Carl Grimberg i Svenska folkets underbara öden, bd IX,
1926, s. 592—94. Det är så ”anarkistiskt” som något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
