Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Comte’s positiva filosofi - V. Uppvaknandet under åren 1856—1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot antisociala handlingar bor den naturliga kraft
som tvunget vidmakthåller moralkänslor och
sällskapsvanor i de mänskliga samhällena, liksom den
vidmakthåller dem i djursamhällena, utan någon
yttre mellankomst; att denna kraft är oändligt
mycket mäktigare än religioners och lagstiftares
betydelselösa befallningar. Men så snart som
Comte ej erkände detta, var han tvungen att låta
en ny gudomlighet — Mänskligheten — och en
ny religion inkomma, för att kunna hålla
människan på det moraliska livets väg.
Såväl som Saint-Simon och Fourier, betalade
han sin tribut till sin kristna uppfostran. Utan
att erkänna en kamp mellan det Godas och
Ondas principer, varandra jämlika makter, och utan
att människan vänder sig till den första principen
för att styrka sig i sin kamp mot det ondas
princip, — utan detta kan ej kristendomen existera.
Och Comte, genompyrd av denna kristna idé,
vände tillbaka till den, från det han på sin väg mötte
moralfrågan och medlen att stärka den i våra
känslor. Kulten av mänskligheten tjänade för
honom som redskap att avlägsna från människan
det ondas ödesdigra makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
