Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lagens roll i samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av seder och bruk, graverade eller skrivna för att
bevara kunskapen därom för kommande generationer.
Men kodexen tillfogade alltid några nya regler,
i de rikas eller krigarnas intresse — regler som
bildade de första bruken av ojämlikhet och
slaveri, fördelaktiga för dessa minoriteter.
“Döda ej“, sade t. ex. Mose lag; “stjäl ej, bär
ej falskt vittnesbörd“. Men till dessa utmärkta
regler bifogade den: “Önska ej din grannes
hustru, ej heller hans slav, ej heller hans åsna“, och
legaliserade därigenom för lång tid slaveriet och
satte kvinnan på samma nivå som en slav eller
ett lastdjur. — “Älska din nästa“, sade senare
kristendomen; men skyndade sig att genom
aposteln Paulus mun tillägga: “Slavar, lyden edra
herrar“, och “ingen överhet som ej är av Gud“
— således legaliserande och gudomliggörande
skillnaden mellan herrar och slavar, och helgande
myndigheten av de uslingar som då regerade i
Rom.
T. o. m. Evangelierna, som lärde den sublima
idéen om förlåtelse, vilken är kristendomens
innersta väsen, talade dock om en hämmande gud,
och lärde därigenom hämden.
Samma sak framställdes i de så kallade
“barbarernas“ kodexer: Gallernas, Longobardernas,
Allemannernas, Saxarnas, Slavernas, efter det romerska
kejsardömets fall. Dessa kodexer lagliggjode en
sed, utan tvivel ypperlig, som generaliserarde sig
vid denna tid: att betala en ersättning för sår eller
dråp, i stället för att praktisera lagen om
vedergällning (öga för öga, tand för tand, sår för sår,
död för död), som fordom varit allmän. Därigenom
representerade barbarkodexerna ett framsteg
över vedergällningslagen, som dittills regerat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
