Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen, vilken är historisk - Andra huvudstycket. En svärmares extatiska resa genom andevärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
den sista, och de tro sig kunna gripa vetenskapens
ål vid stjärten, i det de försäkra sig om
tillräckliga erfarenhetskunskaper och därpå så småningom
arbeta sig upp till allmänna och högre begrepp.
Även om detta visserligen icke kan kallas att handla
oklokt, så är det dock icke på långt när tillräckligt
lärt och filosofiskt; ty man kommer på detta sätt
snart till ett varför, på vilket intet svar kan
givas, och detta länder en filosof precis till lika
mycket ära som en köpman, som vid en
växelbetalning vänligast ber att få komma igen en annan
gång. Därför hava skarpsinniga män för att
undvika denna olägenhet börjat vid den motsatta yttersta
gränsen, nämligen med metafysikens högsta
punkter. Härvid uppstår emellertid en ny svårighet,
nämligen den, att man börjar, jag vet icke var,
och kommer, jag vet icke vart, och att man vid
utvecklingen av grunderna icke kan träffa på
erfarenheten, ja, att det tycks som om Epikurs atomer,
sedan de i evighet ständigt varit stadda i fallande,
förr någon gång händelsevis skulle råka stöta på
varandra för att bilda en värld än de allmännaste
och abstraktaste begreppen skulle förenas för att
förklara den. Då sålunda filosofen nogsamt såge,
att hans förnuftsskäl å ena sidan och den verkliga
erfarenheten eller naturbeskrivningen å den andra
troligen skulle komma att löpa sida vid sida i det
oändliga såsom ett par parallella linjer utan att
någonsin sammanträffa, så har han kommit överens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
