Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen, vilken är historisk - Tredje huvudstycket. Praktisk slutsats ur hela avhandlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
varon efter döden, och att denna i sin tur är
nödvändig såsom motiv för ett gudfruktigt liv; den
sysslolösa nyfikenheten tillfogar emellertid, att
sannfärdiga uppenbarelser av avlidnas själar framför allt
kunna giva ett bevis ur erfarenheten, att dessa
finnas till. Men den sanna visheten är enfaldens
ledsagarinna, och då hos henne hjärtat giver
föreskrifter åt förståndet, så gör hon i allmänhet lärdomens
stora tillrustningar umbärliga, och hennes ändamål
behöva icke sådana medel, som aldrig kunna stå i
mänsklig makt. Huru? Är det då endast därför
gott att vara dygdig, emedan det finnes en annan
värld, eller bliva icke handlingarna tvärtom en gång
belönade, emedan de i sig själva voro goda och
dygdiga? Innehåller icke människans hjärta
omedelbart i sig sedliga föreskrifter, utan måste man
för att här förmå henne att följa sin bestämmelse
ovillkorligen sätta maskineriet i förbindelse med en
annan värld? Kan väl den kallas redlig, kan väl
den kallas dygdig, som gärna skulle vilja hängiva
sig åt sina älsklingslaster, om bara icke några
framtida straff avskräckte honom, och måste man icke
fastmera säga, att han visserligen skyr utövandet
av det onda men dock i sin själ närer ett lastbart
sinnelag, så att han älskar fördelen av handlingar,
som hava likhet med dygden, men hatar dygden
själv? Och i själva verket lärer erfarenheten också,
att många, som äro underkunniga och övertygade
om den kommande världen men likväl äro begivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
