Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderssonskans Kalle gör i kaninafvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag nyss kom ut, kom där en springandes
öfver gårn, som hade en svans som va två meter
lång… Förrexten, tillade hon, kom me, så ska
frun få se den eländiga kaningropen, som
Anderssonskans Kalle, den klotformade latmasken,
drajit ihop.
De bägge grannfruarna gingo försiktigt
öfver gården och stannade vid en vedbo.
— Här ä hålet, sa Pilgrenskan och gläntade
på dörren, medan Bergströmskan satte ifrån sig
kärnmjölksflaskan för att kunna se bättre.
— Hoj! gallskrek Pilgrenskan och trampade
midt i flaskan.
— Aj! kved Bergströmskan och föll rakt
på Pilgrenskan, som, intrasslad i kärnmjölksflaskan,
stupade omkull, och drog Bergströmskan
med sig.
— Jag känner henne! stönade Pilgrenskan.
— Jag me! pep Bergströmskan och så
svimmade bägge två.
Sedan ett par handfasta drängar i gården
lyftat upp fruarna och öfvertygat dem om att den
förmenta råttan inte satt kvar i kjolarne på dem,
dröp Bergströmskan likblek i väg med den
tomma kärnmjölksflaskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>