Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderssonskans Kalle spelar »Ljungby horn» i vebon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pojken ble alldeles galen. Han fick se någe som
hette Trollkullen, som skuttar i vädret, å de gaf
han sig nitton kantsvarfvade på, såna där frun
vet, att han skulle kunna göra efter å de mycke
bättre än dom på teaten.
— Vi kunde inte grunna ut hva den
rackarungen funderade på, han smög sej omkring som
en kyrkvaktare å bara såg full me håken ut. Så
en dag kom han ner i tvättstugan å hade hela
näfven full me papperslappar. De va biljetter,
sa ban, å dom kostade bara tie öre, å för de
skulle man få se hela »Ljungby horn». Jag
frågar, om de låg någe märkvärdigt i att vi köpte
åf en? När en inte oftare än vi, fattiga kärringar
få gå på teaten, så vill man inte förakta ett nöje,
som bara kostar tie öre.
— Ja, så köpte vi allihop i gårn, å i
lördags eftermiddag klockan 6 skulle pjäsen gå åf
stapeln i vebon. Vi va allesamman öfvertygade
att de skulle gå bra, för en sån rackare, som
Anderssonskan Kalle, han borde väl kunna spela
troll bättre än ett riktigt troll.
— På klockslaget va vi i vebon, å där va
inte så pjåkigt förrexten. Hälften var teater, å
framför den hängde ett par köksgardiner, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
