Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderssonskans Kalle gör i knäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja visst, ja, fnissade Bobergskan,
kantänka de… Att behöfva hålla mun så länge…
Pilgrenskan skulle gärna ha velat hämnas
genom aft slå ihop käkarna och inte säga ett
knyst, men dels lockade kaffet och »göken», och
dels behöfde hon så väl ösa ilskan ur sig, sedan
hon nu en gång fått gångjärnen smorda igen.
— Jo si, började hon, den sakra pojken
skulle göra sej till efter allt rackartyg han gjort,
å kan någon tänka sej, hva han hittade på?…
Jo, han kom me en hel pappask full me de raraste
små fyrkantiga knäckbitar, som han sa han köft
åf kryddbonesarn om hörnet… A, du min lilla
skapare, ett sånt boffrö!… Si, han ville göra allt
godt å väl, sa han. Jo, nog har han gjort godt
alltid... Hvarenda kärring i grannskapet har fått
gallopperande tunghäfta å har inte kunnat öppna
munnen, å deras rackare till männer håller me
Anderssonskans Kalle förståss, å skratta så
underkäken ligger å glappar ända ner på magen
pårom…
— Hi, hi, hi! gren Bobergskan igen. Jag
tyckte väl att de va som i kyrkan hela veckan i
de här kvarteret… Alla fruarna hade låst in sej,
å inte den bittersta gnutta skvaller hördes… Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
