Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som blifvit märkbar af den historiska mark, på hvilken
forntidens byggnader hvilade, upptäcker hon slutligen dess
grundvalar och låter just därigenom känna dess tillfälliga
och öfvergående karaktär. I denna mening är också
Schillers ord sant: Die Weltgeschichte ist das Weltgericht.
Vår plan att till behandlingen af de stora religiösa
frågorna lämna ett allvarligt historiskt bidrag skall förklara
det sätt, hvarpå detta arbete skrifvits och det utseende,
under hvilket det framställer sig: ofvan på sidorna en
snabbt fortlöpande text, som alla kunna läsa; nedtill en
rad citat, oftast gjorda på källskrifternas originalspråk.[1]
Då vi skrifva mot auktoritetens system och metod,
vilja vi icke, att läsaren skall känna sig nödsakad att tro
oss på vårt ord. Vi ha för den skull velat stödja hvarje
viktigare påstående med de autentiska texter, från hvilka
vi hämtat det. Denna del af vårt arbete är den, som
kostat oss största mödan.
Vi erbjuda denna del åt de studerande, åt dem, som
icke läsa för att förströ sig, utan för att lära sig och i
dessa ämnen endast vilja ha grundade, bekräftade och
noggranna öfvertygelser. De skola också finna de
bibliografiska hänvisningar, som kunna hjälpa dem i deras egna
forskningar. Listan på citat är långt ifrån fullständig:
man har måst nöja sig med det väsentliga.1
Mer än någonsin äro vi öfvertygade, att psykologin
och historien äro religionsfilosofins båda näringskällor. I
vår föregående bok ha vi icke skrifvit annat än psykologi
och historia. Man skall i denna icke heller finna något
annat.
Paris den 14 augusti 1899.
NOTER. 1. Se: E. Scherer: De l’autorité en matière de foi
(Revue de Théol. de Strasbourg, 1850, vol. I, sid. 65); La critique et la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
