Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 3. Tradition - III. Den första kristna traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8;
ter eller till och med en ändå större, ehuru dessa skrifter
representera en äldre och följaktligen trognare tradition.
Sanningen är, att hvarje tradition påkallar den historiska
kritiken och dess kontrollerande metoder. Annat medel
att uppdaga hvad den är värd finnes icke.
Om föränderligheten af traditionen angående
händelserna i Jesu lif var sådan, huru mycket större måste den
icke vara i predikans och undervisningens former? Under
denna tid af allmän inspiration måste gåfvornas och
om-gifningarnas olikhet härstädes göra sig ändå mera
märkbar än annanstädes. Vi se också, att redan under den
apostoliska generationen mycket olika lärotyper och
predikosätt framträda. Då aposteln Paulus sade »mitt
evangelium» och satte detta mot sina motståndares, hade han
den mycket lifliga känslan af hvad som i hans lära fanns
särskildt utmärkande, nytt och ursprungligt. Såsom hans
bref till galaterna visar, var han alls icke okunnig om
att hans lära och hans missioner för Jerusalems
fariseiskt-kristna voro ämne för anstöt och anledning till hat och
våldsamma angrepp. Frälsarens broder Jakob predikade
icke på samma sätt. Om båda tillsammans bekände
Jesus, »härlighetens Messias», kommo de knappast öfverens
om betydelsen af hans död, om naturen af hans person, om
trons och återlösningens begrepp. Hvad Mose lag och
Israels nationella bruk angick, gick olikheten i deras
hållning och deras uttalanden ända till öppen motsägelse,
i det att den ena förklarade dem en gång för alla
afskaffade, den andra åter ville behålla dem.17
Huru många olika typer bildade icke traditionen
mellan dessa ytterligheter, hvilkas hela mellanrum de
uppfyllde? Det är tillräckligt att påminna om namnen Apollos,
Petrus, Filippus, Johannes, vid hvilka mycket olika
tendenser knyta sig.18 Och återfinnes icke denna mångfald
i Nya Testamentet, där man omväxlande kan läsa
skrifter af så olika prägel och så olika tankeinnehåll som
brefvet till romarne och Jakobs bref, som Markus’ evangelium
Sabatier. η
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
