Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - I. Episkopatet och traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ng
ska orsaker och alltid utvecklat sig parallellt, i det de
förstorats och stärkt hvarandra till dess att de ernått sitt
fullständiga och gemensamma förhärligande. Det är den
dubbla uppblomstringen af den öfvernaturliga princip,
som är deras rot. Den gudomliga instiftelseakt, som
antages vara ursprunget, måste med tiden göra hela
stiftelsen gudomlig.
Den katolska teorin om episkopatet, hvars grundlinjer
kraftigt uppdragits i Irenæus’, Tertullianus’ och
Orige-nes’ skrifter, utföres fullständigt i Cyprianus’ af Kartago
(248—258) skrifter. Men katolicismens historia framter
den särskilda lagen, att den dogmatiska teorin alltid med
ett eller ett par sekel dröjer efter den praktiska
verkligheten. Det faktiska tillståndet uppstår till följd af allmänna
och naturliga orsaker; då förhållandet stadgat sig och
triumferat, gör dogmen det till öfv er natur ligt och helgar det i en
formel, som anses vara ursprunglig och gudomlig. Sedan
omkring två sekel utöfvade påfvedömet faktiskt högsta
styrelsen i trossaker och den förnämsta rättsskipningen i
kyrkans disciplin och ledning, då det vatikanska konciliet kom
för att stadfästa dess makt genom dogmen om påfvens
personliga ofelbarhet och göra Roms biskop på visst sätt
till den ende och universelle biskopen. På samma sätt
förhöll det sig med episkopatet. Man ser det uppstå och
upprätta sig, i själfva verket med möda och småningom, i
de stora kyrkorna från Trajani regering. Läran om dess
öfvernaturliga instiftelse, som Cyprianus utvecklar och
kyrkan antager, skall först komma ett århundrade senare.
Det är sålunda åter historien och endast historien,
oberoende af hvarje dogmatisk fördom, som det
tillkommer att efterforska episkopatets ursprung; historiens svar
skall vara ändå klarare, ty här är den naturliga utveckling,
som låter kristendomen öfvergå från dess ursprungliga till
dess katolska form, synligare och mera påfallande än
öfverallt annanstädes.
Sabatier.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
