Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 5. Påfvedömet - III. Legenden om den helige Petri stol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
179
till romarne är Pauli hållning gent emot Petrus redan
fredligare. De hade gemensamma lärjungar,23 och man
kan ganska väl säga, att massan af kristna proselyter, som
var oförmögen att bestämma sig för den ena eller andra
ytterligheten, höll sig mellan båda och sträfvade att
försona dem, med eller mot deras vilja, i en allmän
tros-formel utan särskild betoning och för den skull också så
mycket mera omfattande. Denna hednisk-kristna
kristendom, som hvarken var paulinsk eller judisk, bildade
katolicismens första stödjepunkt. Hela den litteratur, som utgått
härifrån och af hvilken Lukas skrifter äro mästerstycken,
sträfvade mot detta verk af gemensam uppbyggelse,
försoning och fred. Den så riktigt afvägda parallellen
mellan Petrus och Paulus i boken om Apostlagärningarna
(omkring år 85 eller 90), hvilken ännu upprätthålles i
Clemens Romanus’ korta och dubbla meddelande, visar
mycket bra den i kyrkan förhärskande omsorgen i slutet
af första seklet.24 Redan väfdes den lätta slöja af guld,
bakom hvilken den första tidens minnen ombildades.
De båda katolska bref, som bära Petrus’ namn, syfta
till samma mål. Det första, som icke allenast vittnar om
en vacker paulinsk inspiration, utan står i så nära
släktskap till brefven till romarne och till efeserna, tyckes genom
Silvanus vilja förorda omskärelsens gamla apostel, som nu
också själf blifvit hedningaapostel, hos Mindre Asiens
pau-linska församlingar. I sitt andra bref gifver Petrus till
gengäld Pauli bref, som blifvit misstänkta för många, ett
formligt intyg om ortodoxi och kanonisk betydelse.20
A andra sidan framställer Ignatius Petrus och Paulus
såsom de båda lärare, hvilka lika mycket vördats af Roms
kristna,26 och Dionysius från Korint glömmer historien och
allt, som förr orsakade de båda apostlarnes och deras
anhängares rivalitet, och framställer dem såsom de där
tillsammans med samma befogenhet gjort den första
sådden till Korints kyrka.27
De apokryfiska akterna om Petrus och Paulus be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
