- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
259

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 2. Bibelns ofelbarhet - II. Trossatsen om inspirationen i den kristna kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

259

Framför allt förblefvo den gudomliga inspirationens
gränser ovissa. Hvarken kyrkofäderna eller koncilierna
lyckades komma till någon enighet angående det antal
böcker, hvilka på detta sätt äro den helige andes
öfver-naturliga verk, och icke heller om de tecken, på hvilka
man kan igenkänna dem. En sådan bok som Hermas’
Pastor, som här betraktas såsom en gudomlig
uppenbarelse, brännmärkes där såsom boleriets handbok. Johannis
Uppenbarelse, som allmänt vördades i den västerländska
kristenheten, föraktades i Alexandria såsom en apokryfisk
bok. Raka motsatsen äger rum med hebréerbrefvet ända
till synoden i Kartago (397). Justinus Martyr, Clemens
Alexandrinus och flera andra anföra såsom Guds ord
evangelier, hvilka sedermera försvunnit. Listan på de
kanoniska böcker, som återstå från andra till femte seklet,
visar utomordentliga olikheter.

Man drager sig ur svårigheten med den gängse
åtskillnaden mellan s. k. homologumena eller allmänt antagna
skrifter och s. k. antilegomena eller böcker, hvilkas äkthet
är misstänkt och auktoritet omstridd. Mera historisk och
grammatikalisk än exegesen i Alexandria, måste skolans
i Antiokia metod leda till en skarpare och grundligare
kritik. Teodorus af Mopsuestes bestred, om vi få tro dem,
som angåfvo honom, den heliga karaktären hos flera af
Gamla och Nya Testamentets böcker, såsom Höga visan
och Jakobs bref, hänförde Davids psalmer till Zorobabels
och Ezekiels tider och beröfvade de flesta deras profetiska
mening, i det han tolkade dem på judarnes sätt.

Bevisen för den bibliska inspirationens gudomlighet
voro hvarken mindre olika eller mindre obestämda. Skälet
till den osäkerhet, i hvilken man befann sig angående en så
viktig lära, och det lilla behof man erfor att komma ur
denna osäkerhet äro icke svära att förstå. Då kyrkan
förklarade sig ofelbar, hade hon dragit till sig och hos sig
koncentrerat de troendes tro. Hon hade i själfva verket
blifvit högsta instans i alla frågor om lära och tukt. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free