Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Den protestantiska dogmen och auktoriteten - 5. Hvad är bibeln - II. Bibelns historiska element
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
346
Zakarias’ och Jeremias’ namn, för att icke tala om dem, i
hvilka frånvaron af allt sammanhang ligger i öppen dag!
Hvad är väl Psaltaren, om icke den judiska synagogans
psalmbok, bildad af sånger från mycket olika tider, hvilka
sånger sedan förenats i föregående samlingar? Hvad skall
man desslikes säga om Ordspråksboken och hela den
salomoniska litteraturen, af hvilken man iakttager
afläg-gare ända till andra seklet före vår tidräkning?
Dylika företeelser möta icke uteslutande i Gamla
Testamentet. Vi finna likadana äfven i Nya Testamentet,
särskildt i evangelierna, i Apostlagärningarna, i Johannis
uppenbarelse och till och med i de paulinska brefven.
Förordet till Lukas’ evangelium och den litterära analysen
af Matteus’ evangelium och Apostlagärningarna visa med
oomtvistlig påtaglighet, att dessa arbeten ur andra hand
uppstått af beståndsdelarne af en föregående litteratur,
som de upptagit. Vissa särskilda fakta tillkomma
ytterligare för att utvidga de alldeles nya perspektiv, hvilka
sålunda öppnas öfver de bibliska böckernas ursprung och
tillkomstsätt. Vi skola endast anföra den numer
fastställda tiden för tillkomsten af Daniels uppenbarelse och
denna boks släktskap med alla apokalypser, som följt på
densamma och hvilka för oss så väl förklara den religiösa
och moraliska atmosfär, i hvilken Jesus lefde, den ram,
hvilken hans idéer utfyllde, den messianska formen hos hans
medvetande och den väsentligen eschatologiska
karaktären af hans predikan. Därnäst kommer den nyligen
upptäckta släktskapen hos assyriska mytologin med Israels
första etniska traditioner, hvilken bildat utgångspunkten
för dess religiösa utveckling. Slutligen ha vi den
noggrannare kännedomen om den rabbinska teologin, som
bildar bakgrunden till Paulus’ teologi och den
judisk-alexandriska teosofin, hvars metod, syften och förnämsta
idéer fortsättas i Hebréerbrefvet, i fjärde evangeliet och
därefter utan afbrott i Justinus Martyrs, Clemens
Alexan-drinus’, Origenes’ och de stora kyrkomötenas kristologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
