Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 2. Jesus Kristus grundläggare af andens religion - II. Jesus och Gamla Testamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4o8
människorna?» Detta var att flytta striden, såsom han
plägade, från skolastikens mark till samvetets; det var,
med ett ord, att åkalla det sistnämndas vittnesbörd i
stället för ett officiellt uppdrag eller en yttre auktoritet.
Han hade kunnat låta skrifternas auktoritet uppträda
såsom skiljedomare mellan hans motståndare och honom
själf; hvarför gjorde han icke detta?
I verkligheten är hans hållning till lagen och
profeterna en helt annan än fariséernas, och ändå mindre ense
med dem var han angående sättet att läsa och draga
slutsatser af dem.
Denna Jesu hållning är dubbel. A ena sidan erkände
han i judendomen en gudomlig gåfva och anordning, den
sanne Gudens religion, som följaktligen kommit från Gud.
Hans religiösa medvetande hade icke allenast utgått från
denna sekulära tradition, utan lefde och hämtade i denna
en ständig uppbyggelse. Jesus förblir i innerlig och
förtrolig gemenskap med patriarkerna, profeterna, alla »Guds
män», som gått före honom. Han förfar på samma sätt
med skrifterna, hvilka låtit honom känna dem. Han
sysselsätter sig aldrig med historiska eller litterära frågor, som
den heliga samlingens sammansättning kan föranleda. Han
återfinner i densamma faderns ande, samma ande, som
lifvar honom, följaktligen »Guds ord». Också får man
icke alltför mycket förvåna sig, om han, ur sin rent
religiösa och moraliska synpunkt, för att uttrycka det pris,
han satte på lagen och profeterna, försäkrar, att han icke
vill afskaffa, utan fullborda dem, och till och med tillägger,
att »förr än himmelen och jorden förgås, skall icke den
minsta bokstaf eller en enda prick af lagen förgås, förr
än allt har skett.»6
A andra sidan är det emellertid icke mindre tydligt,
att han, här som allestädes, begagnar dem med suverän
frihet. I dessa heliga böcker går han alltid rakt och af
instinkt på det religiösa och moraliska elementet och fäster
sig icke vid något annat. Utgångspunkten för hans exe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
