Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 2. Jesus Kristus grundläggare af andens religion - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
genom den roll af medlare och ledare, som gifves dess präster, våldför
dessa ords anda och bokstaf.
2. Sid. 405. Samma förtröstan, sattima slags moraliska
oöfver-vinnelighet uttrycker aposteln Paulus i Gal. I, 6 — 9. På samma sätt
Luther på många ställen.
3. Sid. 406 Matt. VII, 6-8; Markus IV, 24 och 25.
4. Sid. 406. Matt. XVIII, 3; XIX, 14; Johannes III, 3-8.
5. Sid. 407. Att det ljus, som upplyser den kristne och gifver
hans tro en fullständig tillförsikt, kommer inifrån och icke utifrån eller
från någon yttre auktoritet, bevisas af en mängd andra förklaringar från
Jesu läppar. Han hade t. ex. redan sagt: »De renhjärtade skola se
Gud» (Matt. V, 8). Längre fram tillägger han: »Kroppens ljus är ögat.
Om därför ditt öga är ofördärfvadt, så varder hela din kropp ljus. Men
om ditt öga är ondt, så varder hela din kropp mörk. Men om nu ljuset,
som är i dig, är mörker, huru stort varder då icke mörkret!» (Matt.
VI, 22, 23). Man förstår häraf ansträngningen och målet för Kristi hela
undervisning. Den går icke ut på att af auktoritet ålägga oss en
trosbekännelse, utan att upplysa oss och låta oss se. Hans lärjungar äro
de, som han återgifvit synen och som för den skull kunna leda sig med
full frihet och i all trygghet af det ljus, som blifvit tändt i dem. Hans
persons auktoritet skiljer sig sålunda aldrig från sanningen af hans tal.
Den är af sådan natur, att den, suverän och absolut såsom sanningens
och helighetens auktoritet, icke allenast försonar sig med vår frihet, utan
skapar och drifver henne till hennes fullhet. Kristus är befriaren
framför allt annat; då han frigör oss från det onda, frigör han oss från all
träldom och upprättar oss i den kungliga friheten. Hans lag är frihetens
lag (Jakobs bref I, 25).
6. Sid. 408. Matt. V, 17, 18.
7. Sid. 409. Matt. IX, 13; XII, 3-5; XIX, 3-9.
8. Sid. 411. Matt. IX, 10-13; !-Llk· Vi 29-32.
9. Sid. 411. Matt. XII, 1 —12; Markus II, 27; III, 2-4; Luk.
VI, 9; Markus VII, 9—13; Matt. XV, 10-20.
10. Sid. 414. Detta är i synnerhet sant om de gamla
hugenot-ternas fromhet. Den reformerta kristologins oförsonta dualism har ingen
annan förklaring. De reformerta tillbedja icke i Jesus Kristus Marias
son, utan Guds son, icke människan, utan den eviga logos, som
förkroppsligats i honom, ett annat namn på faderns uppenbarelse i Jesu
mänskliga medvetande.
ir. Sid. 415. 2 Kor. III, 17. Bengel: Cotwersio fit ad Dominum
ut Spiritum. — Herrens auktoritet är andens egen.
12. Sid. 417. i Kor. III, 21 — 23.
13. Sid. 418. Matt. XIV, 36; Matt. X, 32; XI, 27; XVIII, 19 o.
35 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
