Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 4. Innehållet i Andens religion - I. Upplösningen af en antinomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
evangelium såsom en yttre bokstaf, en formel, en lära,
som ålägges människan på auktoritetens väg, eller om
man med frihet menar ett tillstånd af absolut obestämdhet
och likgiltighet. Men om att vara fri är detsamma som
vara autonom, d. v. s. äga sin lag inom sig själf, och
om evangelium icke är annat än maningen till en rent
religiös och moralisk handling, hvars resultat är att låta
Gud bo i medvetandet såsom dettas egen princip, egen
energi och lag, är det icke mindre tydligt, att denna
skenbara antites mellan friheten och evangelium tvärtom
skall finna en lycklig lösning i andens eget begrepp.
Hvad är i själfva verket den frie anden, om icke den
ande, som i sig själf har sin afgörande makt och sin lag?
Man måste befria sig från de logiska abstraktionerna,
hvilka förfalska problemets förutsättningar. Den abstrakta
friheten är visserligen identisk med den absoluta
obestämdheten; men den absoluta obestämdheten är ett ord, blottadt
på all realitet; den finnes icke i det religiösa och moraliska
lifvet. Allt, som finnes, är bestämdt, därför att allt, som
finnes, är villkorligt. Friheten är en egenskap, en form
för andens verksamhet; men anden är fri endast för att
bestämma sig och icke för att förbli i obestämdhet vid
äfventyr att tillintetgöras. Obestämdheten är förintelsen.
Däraf följer, att om friheten endast förblir obestämd, blir
den motsatsen till frihet eller dess negation. Den vänder
sig mot sig själf och förstöres. Det är viljan, som består
i att ingenting vilja.
Se där, hvarför friheten har en lag. I moralen har
den till nödvändigt innehåll och lag plikten. Sägen icke,
att pliktens lag inskränker eller dödar friheten;
erfarenheten utvisar motsatsen: plikten underhåller, närer och
låter friheten lefva. I själfva verket finnes utanför plikten
icke mera frihet än plikt finnes utan frihet. De äro
korrelativa och oskiljaktiga begrepp, liksom formens och
innehållets. Friheten är pliktens form och plikten är frihetens
innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
