- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
470

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 4. Innehållet i Andens religion - IV. Tro, troslära och teologi - Noter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

180

och böjer henne tillbaka på sig själf; den andra låter
henne träda ut ur sig själf och utbreda sig. Den förra
gör henne förmögen till ett oöfvervinneligt motstånd mot
alla tyrannier; den senare sätter henne i stånd till alla
uppoffringar och gör henne benägen för alla ärliga och
berättigade medgifvanden. Den förra upprätthåller det
individuella lifvet; det senare kittar samman det sociala
lifvet. Allt är möjligt för tron; allt är lätt för kärleken.
Andens religion är gjord af tro och kärlek. Dessa båda
nödvändiga böjelser måste teologin göra till sin uppgift
att utveckla och underhålla.

NOTER. i. Sid. 445. Samuel Vincent, Vues sur le
protestan-tisme francais. — J. E. Roberty, Auguste Bouvier, théologien protestant,
Paris, 1901; se sid. 143—145. Auktoriteten blir det af Kristus nyfödda,
af Kristi ande, som är Guds ande, genomträngda medvetandet.

2. Sid. 450. E. Ménégos, Réflexions sur l’Evangile du salut, i:re
edition, 1879, på nytt utgifven i Publications diverses sur le fideisme, 1900.

3. Sid. 451. Mark. II, 17 och parall.

4. Sid. 451. Matt. XI, 1-6; Luk. IV, 17 — 19; Matt. XI, 28;
Luk. XIX, 10; Mark. X, 45 o. s. v.

5. Sid. 455. Mark. XI, 22: ’Έχετε πίστιν Οεοδ. Matt. XXI, 21.
Fidem quam par est, säger Bengel förträffligt, habere eos qui Deitm
ha-bent. Se Reuss, Hist. de la théol. chrét. au siècle apost., I, s. 207:
1:0) Tron är en stämning hos själen eller en benägenhet hos känslan,
som hufvudsakligen beror på förtroende, öfverlämnande, undergifvenhet,
men icke på kunskap eller någon verksamhet hos de intellektuella
för-mögenheterna; 2:0) hon vänder sig omedelbart till Gud; 3:0) . . . hon är
det band, som förenar oss med Gud . . .; 4:0) hon är oskiljaktig från en
moralisk ledning af lifvet . . .; 5:0) hon är i människans andliga lif en
verksamhetsprincip, en utomordentlig kraft. Matt. IX, 22; XV, 28; Luk.
VII, 50; VIII, 13; Matt. XVII, 20. I det fjärde evangelium är trons
begrepp ännu djupare, men alltid likaledes moraliskt.

6. Sid. 456. Jag kan härstädes icke underlåta att anföra en vacker
sida af Ménégos: »Ah! Glädjen är stor hos den, som kommit till
vissheten om, att ett tankens misstag icke kan fördöma honom och att Gud,
för att upptaga honom i nåd, endast begär en sak af honom: hans hjärta.
Han välsignar Herren för att han låtit honom erfara detta glada budskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free