Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Psalm. 42, v. 11.
22 Jan.
Säll är den, som låter sig vårda om den fattiga;
honom skall Herren hjelpa i den onda tiden.
David talar liär om ond tid. Med ond tid
menas de allmänna olyckor, hvilka Gud låter
utgå såsom sina rättfärdiga straffdomar, för att
hemsöka verldens ondska: ty vi menniskor
förorsaka sjelfva den onda tiden med våra synder,
så att Herren Gud, såsom en rättfärdig Gud,
måste utsända hunger, krig och pestilentia. I
sådan tid hafva dock alla, hvilka hysa ett
medlidsamt, barmhertigt och mildt sinne mot sin nästa,
denna tillsägelse: Gud skall hjelpa dem i den
onda tiden. Så läsa vi om Ebedmelech, att
emedan han gjort barmhertighet mot profeten
Jeremias, så skulle han i den stora krigsnöden gå
af med sitt lif såsom med ett byte. Jer. 39, v.
18. Ty Herren skall bevara en sådan, och hålla
honom i lifve, enligt 3 v. Då befaller Gud sina
englar om oss, att de oss bevara, så att vi midt
ibland så många fiender kunna säkre vara, de
der stå oss efter själ, lif och lefverne. Ps. 91,
v. 11.
"Säll är den man, som hafver kär
Den eländiga och arma!
Herren skall, då han nödstäld är,
Sig öfver honom förbarma,
Och låta honom alltid gå väl,
Bevara väl till lif och själ."
G. Ps. N;o 52, v. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
