Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 Jan.
Psalm. 41, v. B.
27
Sänd ditt ljus och dina sanning, att de leda mig!
Detta är en ganska skön bön, som vi
dageligen böra bedja. Den käre David hade att kämpa
med mörker och lögn, derföre beder han om ljus
och canning. Liknelsen är tagen af solen:
likasom denna sänder sina strålar ifrån himmelen och
upplyser verlden, så beder David och alla trogne,
att Gud ville sända sitt ljus i vårt hjertas mörker,
föröka sin gudomliga kunskaps gåfvor, uppväcka
andens frimodighet och beständighet i tron,
fördrifva vårt hjertas bedröfvelse med sin klart
öfvertygande tröst, gifva ett oförskräckt hjerta, och
upplysa oss i alla våra tankar, ord och gerningar,
att vi icke vilsefara, utan all villfarelse och allt
mörker efter Guds ljus pröfva, erkänna, urskilja,
bedöma, förkasta, och på det eviga lifvets rätta
väg blifva, mörksens rike motstå, och genom Guds
ljus från oss drifva, såsom solen fördrifver
mörkret. Derföre stå orden ljus och sanning skönt
tillsammans. Ty sanningen är ett skönt ljus, och
Guds ljus är Guds eviga sanning.
"O, ädla ljus! gif oss ditt sken:
Lär oss Jesum Christum känna allen’,
Att vi med honom hålle
Och fäste blifva!"
G. Ps. N:o 182, v. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
