- Project Runeberg -  Johann Arndts andliga skattkammare / Första delen /
96

Author: Johann Arndt Translator: Christoffer Olofsson Angeldorff With: Johann Christian Storr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

Psalm. 22, v. 10, 11.

3 April.

Du hafver dragit mig utur min moders lif; och var
min tröst, då jag än vid min moders bröst låg:
På dig är jag kastad af moderlifvet; du är
min Gud alltifrån min moders lif.

Här höra vi, huru Guds Son i sitt lidande
hämtar tröst af skapelsens och uppehållelsens
gudomliga verk: emedan Gud hade derföre låtit
honom varda menniska, att han skulle för verldens
synder blifva ett offer; så skulle han ock nu
i hans nöd uppehålla honom. Detta skall ock
gifva oss en stor tröst i vår stora nöd; ty Herren
har ur sin mun lagt oss denna tröst i vår mun,
besynnerligen i höga anfäktningar, då det synes
oss, som Gud hade oss förgätit och öfvergifvit.
Dessa anfäktningar kunna vi vederlägga och
öfvervinna med skapelsens och uppehållelsens verk.
Ty huru skulle väl Gud förgäta och öfvergifva
den, hvilken han sjelf gifvit kropp och lif? Tänk
dock på, huru Gud i moderlifvet format och bildat
dig; huru han allt derifrån närt, spisat och
uppehållit dig; huru han från så mången stor fara
bevarat dig, ur så mången stor nöd räddat dig; huru
han bestämt åren, månaderna, dagarne och
stunderna, huru länge du skulle lefva! Ps. 139, v. 16.
Ja, om Gud ville förgäta sina barn, så måste han
förneka sig sjelf att vara skapare och fader; men
Gud är trofast, han kan icke neka sig sjelf. 2
Tim. 2, v. 13. Se äfv. Ps. 145, v. 9.

"Din omsorg har bevarat mig, Och dragit mig så underlig
Utur min moders lifve. ün var min enda hjelp och tröst,
Då jag låg till min moders bröst, Och du har täckts mig
gifva, Lif och lem, Hus och hem: Ja, bevarat Och
försvarat Från elände, Som mig tidt har kunnat hända."

G. Ps. N:o 360, v. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andskatt/1/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free