Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Psalm. 25, v. 15.
19 April.
Ingen kommer på skam, den dig förbidar; men
de löse föraktare komma på skam.
Det har aldrig blifvit hördt, att någon har
på skam kommit, som hoppats på Gud: men det
vet man väl, att gudsföraktare hafva blifvit till
skam. Derföre heter det, Syr. 2, v. 11—13: Ser
uppå de gamles exempel och märker dem:
hvilken är någon tid på skam kommen, som uppå
Herren hoppats hafver? Hvilken är någon tid
öfvergifven, som i gudsfruktan blifvit hafver?
Eller hvilken är någon tid af honom försmådd,
som honom åkallat hafver? Ty Herren är
nåde-lig och barmhertig, och förlåter synder och
hjelper i nöd. Josef har hans förhoppning icke låtit
på skam komma. Daniel har hans förhoppning
räddat från den brinnande ugnen. Deremot hafva
de lösa föraktare ofta kommit på skam. Så blef
Haman i sin gudlösa förhoppning till skam, att
han måste dö i en galge, ty han förlät sig på
menniskogunst. Så blef Absalom till skam i sin
dåraktiga förhoppning, då han ville vara konung,
och måste blifva hängande i en ek, ty han förlät
sig på folket. Så ock Daniels fiender. Dan. 6, v. 24.
"Det Josef visst, den fromme man,
Har mången gång förfarit;
Om David, Joo, man läsa kan
Hur de i nöd ha varit:
Men Herren blid, I rattan tid,
Dem dock ur nöden ryckte.
Den på Gud tror, Han trygger bor,
Fast verlden all förtryckte."
G. Ps. N:o 238, v. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
