Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Maj.
Psalm. 18, v. 18.
135
Bevara mig såsom en ögnasten!
Så mycket man måste förundra sig öfver ögats
skapelse, med dess många, klara, tunna, fina
hinnor, öfver de mångfaldiga klara vätskorna i
detsamma, öfver den lilla runda ögonstenen, öfver
ögats snabba rörelse o. s. v., så högt och ännu
högre måste man dock förundra sig deröfver, att
Gud nämner de trogna sin ögonsten, för att
dermed antyda: 1) Att han har en så flitig omsorg
om oss, som en menniska om sina ögon. 2) Att
ban har oss så kära, som en menniska sina ögon;
ty hvem skulle väl vilja taga ett kejsardöme för
sina ögon? Så är en trogen menniska Gud
mycket kärare än alla riken i verlden. 3) Att så
litet någon kan lida, att man vidrör och skadar
hans ögonsten, så litet kan ock Gud lida, att man
skadar hans heliga. Derföre beskrifver ock
Chri-stus sin Faders omsorg om de sina så, att icke
ett hår kan utan hans vilja falla af vårt hufvud.
Ja, likasom en moder hjertligen sörjer för sitt
barn, som hon bär under sitt hjerta; äfvenså
sörjer ock Gud för oss. Se Es. 46, v. 3, 4.
"Så skall du dock, Zion, veta
Det jag annat hjerta bär,
Hvilket utaf kärlekshetta
Brinner mot den sorgse är."
G Ps. N:o 289, t. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
