- Project Runeberg -  Johann Arndts andliga skattkammare / Första delen /
210

Author: Johann Arndt Translator: Christoffer Olofsson Angeldorff With: Johann Christian Storr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

Psalm. 113, v. 5, 6.

28 Juli.

Herrans fruktan är vishetens begynnelse.

Den högsta vishet är: 1) Att älska Gud
öfver allting och, då andra menniskor trakta efter
ära, rikedom, vällust och höghet, deremot af
hjertat säga: "Gud och min Herra Christus är min
ära, rikedom, lust, kärlek, fröjd och härlighet.
Summa: Gud och min Herra Christus är mitt
allt, denna skatt blifver evinnerliga." Ty då en
menniska här i lifvet icke har sökt och funnit
detta högsta och eviga goda, så får hon till slut
se och erfara, och skall en dag ännu mer erfara
det, i hvilken stor dårskap hon tillbragt sitt korta
lif, och hon får evinnerligen ångra det. Då skall
det heta: Denne är den, som vi tillförene hade
för spott och spe; vi galne hållom hans lefverne
för ursinnighet — huru är han nu räknad ibland
Guds barn, och hans arfvedel ibland de heliga?
Yish. b. 5, v. 3 — 5. 2) Är den högsta vishet,
som kommer af Herrans fruktan, att tro och veta
Herren Gud öfverallt närvarande, och derföre
ingenting tänka utan fruktan för Gud, utan tänka
allt såsom inför Guds ansigte. Syr. 23, v. 28.
Jac. 1, v. 19. Ty Gud är öfver allt. 3) Är den
högsta vishet, att Christum kär hafva. Eph. 3,
v. 19. Ty uti Christo har Gud sammanfattat allt,
som i himmelen och på jorden är. 4) Är den
högsta vishet, att hafva Guds ord för ögonen, och
derefter såsom ett rättesnöre inrätta allt sitt
lefverne. Ps. 19 och 119.

"Sà är jag ej förlägen, Hvad väg jag vandra bör:
Gudsfruktan blott är vägen, Som till Guds rike för.
När, lydig Herrans vilja, Jag hvilar vid hans råd,
Ei lif, ei död skall skilia Mitt hopp från Jesu nåd."

J J N. Ps N:o 350, v. 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andskatt/1/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free