Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 Sept.
Psalm. 119, v. 54-56.
255
Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och
hålla den af allt hjerta!
David vill med dessa ord säga: Gif mig
förstånd till att inse, att det allena är den rätta
visdomen, att dig af allt hjerta tjena, icke att hafva
ett blott utvärtes sken till gudaktighet, utan en
sådan gudaktighet, som består i anda och sanning.
Härmed lära vi, att den rätta gudomliga visheten
är, att öfverlemna hela sitt hjerta och hela sin
själ åt Herren Gud, och icke erbjuda honom en
utvärtes christendom, utan en invärtes. — Ty
hvad kan dock vara dåraktigare, än att vända
sitt hjerta från Gud till den usla verlden, och
öfverlemna sin högsta skatt, sin själ, den odödliga,
åt det jordiska? — Uttrycket af allt hjerta
betyder i Skriften: med helt allvar, icke bedrägligt,
icke till skenet, utan i anda och sanning. Joh. 4,
v. 23. Hvilken nu Gud så tjenar, det är den
högsta vishet. Ty hvilken du gifver din kärlek,
honom gifver du ditt hela hjerta och dig sjelf.
Haf alltså din lust och fröjd i det, som du evigt
kan behålla och som aldrig kan dig bedröfva, det
är: i Gud allena och hans ord. Verlden kan du
icke behålla, och hon gör ju icke annat, än
bereder dig timlig och evig bedröfvelse. Derföre
undervisa oss, Herre, och gif oss alla denna
visheten !
"Nu sannerlig,
Jag lemnar mig
Allena i din vilja."
N. Ps. M:o 195, v. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
