Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Böner för lidande - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Blif min förespråkare på den yttersta dagen, att
jag icke må få höra den förskräckliga rösten:
Gå ifrån mig, alle I ogerningsmän, jag kände
eder aldrig! Men du Herre! känner mitt hjerta,
att det af ånger och bedröfvelse är förkrossadt
och sönderbråkadt; detsamma uppoffrar jag dig,
besprängdt med ditt blod, det varder du icke
föraktande. Fullborda på mig ditt dyra löfte, då
du säger: hvar och en, som tror på mig, skall
icke förgås, utan få evinnerligt lif. Ack, Herre!
jag tror, hjelp min otro; låt mig icke i mina
synder förgås, och straffet icke blifva evigt öfver
mig. Straffet ligger ju uppå dig, du har utstått
det, på det vi skulle frid hafva, och genom dina
sår äro vi belade! derpå vill jag i tron förlåta
mig och hoppas och förvänta trons ändalykt, dan
eviga saligheten. Amen*).
15. Bön om den helige Andes fröjd uti
bedröfvelsen.
Ack, du helige och rättfärdige Gud! all trösts,
all frids, all fröjds Gud, hvilkens rike är
rättfärdighet, frid och fröjd i den helige Ande! Jag
klagar och bekänner för dig, att jag ofta varit
begärlig efter den verldsliga lusten och denna
verldens förgängliga fröjd, densamma sökt och
älskat och jagat derefter mer än skäligt varit, då
jag dock billigt skulle hafva haft min lust och
fröjd i dig, min käre Gud! Ack, förlåt mig sådan
dårskap, och låt mitt hjerta icke mer dermed
vara befläckadt och bedraget; utrota ur mitt hjerta
"*y Arndts Parad. Lustg. 2 del. N:o 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
