Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Böner om vishet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Herre! dina rätters väg, att jag må bevara dem
intill ändan. Undervisa mig, att jag må bevara
din lag, och hålla den af allt hjerta. För mig
in på din buds stig, ty jag hafver lust dertill.
Böj mitt hjerta till vittnesbörd, och icke till
girighet. Vänd bort mina ögon, att de icke se efter
onyttig lära, utan vederqvick mig på din väg.
Låt din tjenare hålla dina bud stadeliga för dina
ord, att jag må frukta dig. Vänd ifrån mig den
försmädelse, som jag fruktar; ty dina rätter äro
lustiga. Si, jag begärer dina befallningar;
vederqvick mig med din rättfärdighet.
Gif lust och kärlek till ditt ord,
Låt flit uti mitt kall bli spord;
Och låt mig, på de frommas stig,
Till deras hop städs sluta mig. Amen.
13.
Att älska dig, o Gud! det är den
allraskö-naste vishet, och den som henne ser, han älskar
henne, ty han ser, huru stora under hon gör.
Herrans fruktan är vishetens begynnelse, och är i
hjertats grund allenast när de trogna och bor
allenast när de utkorade, och man finner henne
allenast när de rättfärdiga och trogna. Att frukta
Gud, är vishet; hon gör rik och förer allt godt
med sig. Hon uppfyller hela huset med sina
gåfvor och alla kamrar med sin skatt. Herrans
fruktan är vishetens krona och gifver rikan frid
och helsa. Guds vishet gör rätt kloka
menniskor, och den som fast håller sig intill henne,
honom hjelper hon ut med ära. Herrans fruktan
är vishetens rot, och hennes qvistar grönskas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
