Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Böner om vishet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
III.
Herre Jesu Christel du eviga ljus! uppgå i
mig, och förklara dig i min själ. Att veta och
hafva dig, och dig korsfästan, det är den högsta
vishet och allraädlaste gåfva. Jag vet väl, att
jag är en stor syndare, och har väl förtjent
timligt och evigt straff. Jag känner det ock hvarje
dag mer och mer, ju sorgfälligare jag aktgifver
på din Andes tuktan i mitt hjerta, och med
detsamma på mina tankar, åtbörder, ord och
gerningar, på mitt görande och låtande. Men min kropp
och själ fröjdar sig ännu icke rätt, såsom det
skall vara och kan vara, öfver den eviga
förlossningen i ditt blod från alla synder. Det gör min
otros dåraktighet, mitt hjertas blindhet och
hårdhet. Så länge jag dock icke känner denna din
outsägliga kärlek emot mig, hvad hjelper mig all
annan kunskap? Den skadar mig blott, och jag
förderfvar mig sjelf och andra derigenom.
Derföre upplys mig, mitt ljus! uppenbara dig för min
själ såsom Fadrens vishet, att jag, genom din
kunskap upplyst, må se och förnimma, huru jag
uti dig är i nåd hos Gud, huru du är i mig och
jag i dig, och huru jag i din saliga gemenskap
har lifvets ljus evinnerligen. Amen.
16.
Dyre helige Ande, du Herrans Ande, Fadrens
och Sonens, du vishets och förstånds Ande, råds
och starkhets Ande, kunskaps och Herrans
fruktans Aude! Jag är redan i min döpelse
anförtrodd åt din kärlek och trogna vård, och du har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
