Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Böner om vishet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
III.
Ack, du eviga ljus, Herre Jesu Christel uppgå
i mitt mörka hjerta såsom en klar morgonstjerna,
lys mig på min väg och låt mig icke vilse fara;
ty utan dig kan jag förvisst med all min
naturliga klokhet och kunskap störta mig sjelf och
andra i förderfvet. Derföre möt mig, o gudomliga
vishet! såsom en ung brud, i min själ, spisa mig
med förståndets bröd, locka mig med din söta
kärlek och uppenbara dig för mig, såsom du
hafver lofvat dem, som bittida söka dig, i det du
säger: jag älskar dem, som mig älska, och de
som mig bittida söka, de finna mig. Tilltala mig
vänligt i mitt hjerta, och var mig en tröstarinna
i lidande, och en rådgifverska i tvifvel. Upplåt
mig min mun, när jag skall tala, ja, tala du genom
mig, hvad dig täckt är. Så skola mina vägar
behaga dig väl, mitt hjerta skall fröjda sig, och
min själ skall alltid prisa och lofva dig. Amen.
38.
Tag, o min kärlek! allt hvad som i och hos
mig är, och bruka det, såsom dig behagar. Uträtta
ditt verk genom mig och blif mig allt i alla. Du
allena skall vara min viljas, min kunskaps och
min verksamhets mål, dig vill jag tala och tiga,
hvila och arbeta. Ty du är ock allena värdig, att
i evighet älskas och lofvas. Och om du blott gör
dig ett lof af min mun såsom ett spenabarns, så
skall det evinnerligen vara mig nog. Det skall
vara mig saligare, än om jag vore den högste och
lärdaste i verlden, och dervid dock icke kände
dig, du eviga goda. Derföre uppoffrar jag mig
dig ännu en gång helt och hållet till egendom.
Amen, mitt eviga lif! Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
