Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Djupare nedåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
var beroende av sin himmelske Fader. I Joh.
5:19 läsa vi: »Då talade Jesus åter och sade
till dem: ’Sannerligen, sannerligen säger Jag
eder: Sonen kan icke göra något av sig själv,
utan Han gör allenast, vad Han ser Fadern göra;
ty vad Han gör, det gör likaledes ock Sonen»,
och i Joh. 5:30: »Jag kan icke göra något
av Mig själv. Såsom Jag hör, så dömer Jag;
och Min dom är rättvis, ty Jag söker icke Min
vilja utan dens vilja, som har sänt Mig», samt
i Joh. 14:10: »Tror du icke, att Jag är i Fadern,
och att Fadern är i Mig? De ord, Jag talar till
eder, talar Jag icke av Mig själv. Och
gärningarna, dem gör Fadern, som bor i Mig; de äro
Hans verk.» Jesus var således intet i sig själv.
Allt vad Han tänkte, sade och gjorde var ett
utflöde från Fadern, som bodde i Honom och
verkade genom Honom som sitt redskap. Så
måste det även vara med oss, om vi skola kunna
uträtta något, som har verkligt värde inför Gud.
Paulus säger i 2 Kor. 3:5: »Icke som om vi
av oss själva vore skickliga att tänka ut något,
såsom komme det från oss själva, utan den
skicklighet, vi hava, kommer från Gud.» Den
sanna ödmjukheten består sålunda även uti detta
ständiga beroende av Gud, som allena gör oss
skickliga till att göra det som är gott och
välbehagligt för Gud.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
