Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vidare utåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
römma sig.» Men i fortsättningen heter det:
»Ty Hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus
till goda gärningar, vilka Gud förut har berett,
för att vi skola vandra i dem» (v. 10). Tron
skall vara verksam i kärlek (Gal. 5:6), eljest
är den oduglig, den är död. Och den döda
tron är fullkomligt värdelös, ja, värre än så, den
är ett av de svåraste hindren för en människas
frälsning. Den döda tron kommer nämligen
människan att inbilla sig, att allt är väl beställt,
fastän den verkliga livsförbindelsen med Gud
saknas.
Det har varit gott om död och ofruktbar
tro på Gud i alla tider. I Gamla Testamentet
klagade Herren över sitt egendomsfolk, att det
nalkades Herren med sin mun och hedrade
Honom med sina läppar, under det att deras hjärtan
voro långt ifrån Honom. Genom profeten
Jesaja klagar Han: »Bären ej vidare fram
fåfängliga spisoffer; ångan av dem är en styggelse
för Mig. Nymånader och sabbater och utlysta
fester, ondska i förening med
högtidsförsamlingar, sådant kan Jag icke lida, Edra nymånader
och högtider hatar Min själ; de hava blivit
Mig en börda, Jag orkar ej bära den. Ja, huru
I än uträcken edra händer, så gömmer Jag Mina
ögon för eder, och om I än mycket bedjen, så
hör Jag icke därpå. Edra händer äro fulla av
blod; tvån eder då och renen eder. Skaffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
