Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vidare utåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
giver skolen I hava till föda: du själv, din
tjänare och din tjänarinna, din daglönare och din
inhysesman, de som bo hos dig. Din boskap
och de vilda djuren i ditt land skola ock hava
sin föda av all dess avkastning.» Och om
jubelåret läsa vi i samma kapitel bland annat (vv.
i c—12): »Och I skolen helga det femtionde året
och utropa frihet i landet för alla dess
inbyggare. Det skall vara ett jubelår för eder; var
och en av eder skall då återfå sin arvsbesittning,
var och en av eder skall återfå sin
släktegendom. Ett jubelår skall detta femtionde år vara
för eder; då skolen I icke så något, och vad
som då växer upp av spillsäden skolen I icke
skörda, och I skolen då icke avbärga edra
oskurna vinträd. Ty det är ett jubelår; heligt skall
det vara för eder. Från själva marken skolen
I hämta föda, av dess avkastning.»
Om vi tänka på huru svårt vår tids människor
ha att hålla söndagen såsom en Herrens dag
helig och att undvika arbete på den dagen,
så förstå vi, att sådana föreskrifter, som Gud
gav Israel och som detta folk åtminstone
under de bättre tiderna i religiöst hänseende
obrottsligt iakttog, skulle vara påfrestande för
det jordiska sinnet och ägnade att vara en
prövosten för detsamma och på samma gång
en hjälp att icke växa allt för fast vid den
jordiska besittningen. För de fattiga var det goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>